Back to the 60-ies

the Fisherman

model of sailing Bohus-Eka app 100cm long

På förekommen begäran kommer jag i fortsättning att försöka skriva denna blogg på engelska.

From now on Im going to try to write this blog-site in english, so here we start.

fisherman Gösta Karlsson age 79,

behind him a model of Vindö 50 that he did receive when he retired.

Today I met with the 79 year old Mr Gösta Karlsson-Orust. Im here trying to recall our discussion.

Still at this age he regard him self as a fisherman as he was when he in 1960 was contacted by Karl-Erik Andersson (one of the two sons of constructer Carl Andersson) K-E wanted Gösta to come and help him out with the building of the very first Vindö 28 yacht.

model of Bohus-Eka app 80cm

Gösta accepted and his short term emploiment lasted until a couple of years after his retirement in the 1990-ies. After a life carrer as a yachtbuilder he still regarded him self as a fisherman.

After retirement his used his time a builder of small rowingbouts - Bohusekor but also lots of modelboats in different sizes as you can see on pics.

Bohus-Eka model made in mahogony by Gösta

For me its actually very interessting to meet one of those very gifted men that made my granfathers drawings turn in to real life Yacht´s. Yacht´s that we even today can admire for its exellance in craftsmanship. As the years goes by, many of those talented craftsmen dissaperes to yachtbuilder-heaven.

the Fisherman / yachtbuilder him self and one of his Bohus-Eka

Next year he is becoming 80 years old and is today one of a few of those craftsman´s involved in the history of the Vindö Yacht´s.

s/y Vinia

Almenackan påstår att det är den 4 december, mao 2-dra advent när jag startar upp bilen och kör någon kilometer för att göra en grundlig koll på nyförvärvet. s/y Vinia ser kanske inte mycket ut för världen med sitt av väder o vind tärda yttre men väl ombord lyser hon som sola i Karlstad.

Sittbrunnen har farit illa, men visar inte på något skadat trävirke, dock har detta blottats på många ställen där den en gång så tjocka lacken täckt mahognyn. Nu ser det ut som om hon fjällar av sig. Att s/y Vinia kommit in i samlingen känns positivt på alla sätt, troligen är hon ett avsevärt bättre projekt för en glad amatör att starta med. Något som gör att vår kära s/y Esther får stå tillbaka något år.

Efter att ha sett mig runt med kamerans hjälp i alla skrymsler och vrår inser jag att alla pengar jag nu kan skrapa fram kommer att gå till LACK!!!!!! och slippapper. Massor av dessa produkter kommer att gå åt, fanken kunde man inte ha en sponsor till detta tro?? Kanske borde jag undersöka möjligheten till något sådant.

Redan tidigare visste jag att backslaget var fel på, gjorde ett försök att dra runt motorn vilket fungerade alldeles utmärkt med vevens hjälp men visst ser det förfallet ut den saken är klar. Största problemet vid en första anblick är dock masten som legat på våt mark och när jag försökte lyfta den hördes ett högt knakande ljud. Den var helt enkelt sprucken och måste på något sätt ersättas av en annan.

"NÖDSEGEL"

Under någon av de närmaste dagarna skall hon i alla fall täckas så att denna vinter inte ta kål på henne, sedan hoppas och inbillar jag mig att hon ska kunna sjösättas någon gång under kommande sommar.

smart bord lösning i kajutan

en tvilling syster

Tjat tjat och åter tjat vinner uppenbarligen i längden.

Vid tidpunkten för vår S/Y Esther´s flytt från Vindön till Söbben fann jag ännu en Vindö 28 endast 1 km från vårt hus. Kontakt med ägaren togs och diskussioner om ett övertag påbörjades.

Tragiskt nog avled ägaren hastigt efter att ha seglat sin andra modernare båt från Stockholm till Viindön.

Diskussionerna upphörde men påbörjades igen, nu med dödsboet som samtalspartner. Detta visade sig dock vara en omöjlig uppgift där dödsboet trodde sig veta att värdet på båten var omkring 50 tusen.

Tiden läker alla sår heter det så inte med gamla träbåtar liggande på land. Tiden gick och damen i fråga fick allt allvarligare sår som inte skulle kunna fixas med hjälp av varken Loreals anti rynkcreme eller Max factors eyeliner.

i detta skede tappade jag tålamodet och ringde en av arvtagarna, med andra ord ägaren till denna fantastiska båt. S/Y Vinia närmade sig ännu en besvärlig vinter som enbart ytterligare skulle tära på hennes kropp.

Nu när ägaren ställdes emot väggen för att slutligen genom ett trollslag inse vad som väntade båten, överlät den så på undertecknad. Något som gör att ytterligare ett projekt infunnit sig i samlingarna. I detta fall ett avsevärt enklare projekt än mitt projekt s/y Esther. Återstår att se om det snabbt går att förvandla s/y Vinia till ett flytetyg snarare än en vedhög som vittrar bort. Mer om detta följer.

WISBY 275

Under vintern med snö och is stävade den gamla Tull-kuttern mot Vindön. Koppar förhydringen under vattenlinjen biddrog till hennes möjligheter att ta sig genom isen, dock blev slutmålet inte det hennes skeppare Claes-Olof Lundgren avsett. Nej istället gjorde han det möjligt för mig att finna och se denna gamla båt, då båten fann vintervila på Vindö Marin o Camping, strax intill vår Amigo.

Redan när jag fösta gången såg båten tyckte jag att den var en skönhet som dock visade ålders tecken i massor. Den vita färgen på skrovet flagade och ville inte stanna kvar. Kopparförhydringen visade delar av havets trädgård. Rodret var genomrostat, men någon stans under allt elände såg i alla fall jag skönheten i denna båt.

Året var 1949 kriget var slut och båtvarven som överlevt det samma kunde sakteliga övergå till att bygga fritidsbåtar igen. Detta år stod ännu en av de Lots/Tull-kuttrar färdig och sjösattes vid Sundsandviks Båtbyggeri. Båten döptes till "Wisby 275" och skulle göra tjänst hos Tullen på Gotland under många följande år. Redan efter fem år byttes maskinen till en då modern 6 cylindrig diesel.

Ja så dök då ägaren upp medan jag som bäst var upptagen med att vårrusta vår Amigo. Jösses var min tanke och slog mig i snack med denne. Ganska omgående berättade han att båten var byggd av min farfar vilket gjorde den än mera intressant. Med andra ord ännu en överlevande båt av de som föregick de kända Vindö-kryssarna.

Idag har så ägaren som berättade att han brukade ta upp henne vart tredje år skrapat hennes skrov och snart kanske hon åter kommer att ses som en liten annorlunda skönhet med sin gaffelrigg och 60m2 segelarea.

Fick så chansen att ta en titt ombord och såg en inredning som vittnade om hur tullen personal haft det ombord då på 50 talet. Ytterst få detaljer har ändrats och moderniserats under hennes levnad. Det mesta ser idag ut så som det gjorde när hon lämnade varvet(frånräknat då skicket). De detaljer som jag kunde finna var utbytta var det utdragbara pentryt som numera är med gasol samt den 6-cylindriga Volvo-dieselns som monterades 1954. Självfallet fungerar denna också idag ypperligt enligt ägaren.

Hon är byggd i ek, med furu och mahogony. Det förstnämnda ger förklaring till att hon väger omkring 10 ton.

En mängd bilder blev det som kan ses här.

rufftaket o delar av fördäck

Bogspröt hållare

En inte allt för rymlig sittbrunn

Ingång till ruffen

Inredning byggd för att vara en praktisk arbetsplats,

observera den till el konverterade lampan.

Ingången till förpiken, där det e ganska trångt.

förpikens brist

facilitet typ tvättställ fanns också på denna tid

i dörren till förpiken finns ett etsat fönster med hennes namn.

Wisby 275

Stolt ägare-skeppare sedan några år tillbaka.

Claes-Olof

Denna bild föreställer troligen WISBY 275 under byggnad på varvet.

Hoppas kunna presentera bilder snart på Wisby 275 tillbaka i havet.

Johnny

Årsmöte VYC

Så var det dagas för årsmöte i VYC, självfallet fick vår Orust resa stryka på foten, tja flyttas i kalendern snarare inför detta evenemang som avhölls på Långholmen.

Långholmen en gång fängelse, undrar i mitt stilla sinne varför detta lades ned. Måste ha varit ett nära nog perfekt rymmningssäkert sådant. Detta med tanke på att jag fick ägna mer än en god stund för att hitta rätt till Göta Segelsällskaps klubblokal på området. Hur jag än körde hamnade jag fel för att sent om sider hitta rätt.

Ett drygt trettiotal medlemmar hade församlats och snabbt averkades dagordningen som var avsikten med detta möte. Sedan undfägnades alla församlade med en mängd god mat samt inte att förglömma kaffe med Vindö-Kladdkaka.

Jag kan bara tacka för att jag fick komma vilket var 100% trevligt.

K-märkning

Tja stoppar in lite mera av den senaste tidens händelser även om det enbart hänt en enda sak.

Här om dagen trillade det in ett mail ang det planerade Fritidsbåts museet i Uddevalla. En grupp människor med koppling till detta projekt har nu gett sig fan på att min/vår Vindö 28 skall ingå som utställningsobjekt på detta nya museum.

Mailet skickades för att varna mig för konsekvensen av att modifiera-modernisera båten under dess renovering. Något som på intet sätt varit min avsikt. Själva renoveringen kan dock ta sig en något annrolunda form om nu avsikten med båten blir att vara seglande båt alternativt ett museialt objekt...

poff

Ved?

"Vedhög-Söbben"

"S/Y Esther el vedhög"

Inför en renovering av den kaliber som vår Vindö är kommer en mängd planering. Kontakt tas med andra som renoverar-renoverat båtar vilket gör att de flesta av oss troligen omedelbart blir avskräckta och ger upp. De tar sig en titt på båten-vedhögen drar ett djupt andetag av uppgivenhet och lämnar platsen utan att blicka tillbaka.

En sak står redan klar i "Project S/Y Esther" att en mängd trä måste bytas ut! Vilket ju självfallet innebär att en mängd mer eller mindre fin Mahogony kommer att ratas-slängas på vedhögen och troligen bli till just Ved! I en värld där miljön står i fokus och återvinning blivit ett modeord av högsta rang kommer kanske tanken att detta material kan återanvändas på något sätt?

Ett av mina små fritidsintressen är att flanera med rockn roll drömmar i blick i en gitarraffär. Hos JAM/Sthlm kämpar Hasse "Honduras" Ericsson för att få ekonomi till att renovera en gammal båt- DUO II. Han har dessutom synts i en synnerligen fin träbåt M/Y Loris.

En ytterst trevlig bekantskap den saken är klar och att kunna delar intresset för gamla båtar och musik, kan bara bli en sak. En Symfoni i rockn roll stuk.

"Hasse Honduras Ericsson"

(troligen en förtäckt Rock-My-Boat-Bassist?)

http://www.jam.se/

-Se här säger Hasse igår och ger mig en tunn bit mahogony med ett par hål i och tydliga märken från propp. En bit av historien bakom just M/Y Loris. En motorkryssare som beställdes och byggdes för en inte helt okänd tändstickskungs räkning i början av 1900-talet.

"M/Y Loris"

http://www.loris.a.se/

Antalet kändisar som varit ombord på båten är troligen många, vilket innebär att den bit jag fick kanske en gång i lackerat tillstånd fått känna av Greta Garbos rumpa.

"Greta Garbo"

I nästa sund visar Hasse på en hemsida från Lars Tholstrup Rasmussen och dennes fantastiska gitarrer.

Denne gitarrbyggare har nämnligen använt en mängd fin mahogony från samma båt med hål, mässingspik och skavanker i sin tillverkning av ett par gitarrer. Så kanske har skön Greta även vilat akterkastellet på just dessa guror.

"LTR - M/Y Loris gitarr"

http://www.rasmussenguitars.com/?p=galleri&intId=4

Här kan vi tala om återanvändning. Vacker mahogony först i en båt under nära 100 år för att sedan återanvändas i ett par exeptionellt fina instrument.

"Och då slog det mig plötsligt (citat:Martin Ljung) Kanske skulle jag kunna bygga en gitarr av överblivet material från vår S/Y ESther. Med andra ord bygga en VINDÖ 28 - gitarr.

Ja Hasse födde tanken och visst ser det ut som ett möjligt bi-project. Har allt sedan slöjden i folkskolan på stenåldern byggt några guror av synnerligen skiftande kvalitet. Alla utom en har blivit KASS! Bland dem några akustiska guror.

Ska därför material från S/Y Esther återanvändas lär det bli en elgitarr, vilket stämmer väl med årgången på båten. Det var ju då i början av 60-talet som elgitarren började spridas över världen.

Tanken på att montera en snygg mässingkrok i ruffen på en renoverad S/Y Esther och hänga en VINDÖ-gitarr där tilltalar den saken är klar.

"Min egentillv Gitarr i Mahogony-döpt till FMS-Bizon"

Om nu denna tanke omsätts till verklighet lär en kommande gitarr följa båtens ålder, mao ska det i så fall bli en elgitarr som byggs av hennes restmaterial. Det var ju samtidigt som hennes födelse som också elgitarren just fötts och lanserades över hela världen.