en tvilling syster

Tjat tjat och åter tjat vinner uppenbarligen i längden.

Vid tidpunkten för vår S/Y Esther´s flytt från Vindön till Söbben fann jag ännu en Vindö 28 endast 1 km från vårt hus. Kontakt med ägaren togs och diskussioner om ett övertag påbörjades.

Tragiskt nog avled ägaren hastigt efter att ha seglat sin andra modernare båt från Stockholm till Viindön.

Diskussionerna upphörde men påbörjades igen, nu med dödsboet som samtalspartner. Detta visade sig dock vara en omöjlig uppgift där dödsboet trodde sig veta att värdet på båten var omkring 50 tusen.

Tiden läker alla sår heter det så inte med gamla träbåtar liggande på land. Tiden gick och damen i fråga fick allt allvarligare sår som inte skulle kunna fixas med hjälp av varken Loreals anti rynkcreme eller Max factors eyeliner.

i detta skede tappade jag tålamodet och ringde en av arvtagarna, med andra ord ägaren till denna fantastiska båt. S/Y Vinia närmade sig ännu en besvärlig vinter som enbart ytterligare skulle tära på hennes kropp.

Nu när ägaren ställdes emot väggen för att slutligen genom ett trollslag inse vad som väntade båten, överlät den så på undertecknad. Något som gör att ytterligare ett projekt infunnit sig i samlingarna. I detta fall ett avsevärt enklare projekt än mitt projekt s/y Esther. Återstår att se om det snabbt går att förvandla s/y Vinia till ett flytetyg snarare än en vedhög som vittrar bort. Mer om detta följer.

WISBY 275

Under vintern med snö och is stävade den gamla Tull-kuttern mot Vindön. Koppar förhydringen under vattenlinjen biddrog till hennes möjligheter att ta sig genom isen, dock blev slutmålet inte det hennes skeppare Claes-Olof Lundgren avsett. Nej istället gjorde han det möjligt för mig att finna och se denna gamla båt, då båten fann vintervila på Vindö Marin o Camping, strax intill vår Amigo.

Redan när jag fösta gången såg båten tyckte jag att den var en skönhet som dock visade ålders tecken i massor. Den vita färgen på skrovet flagade och ville inte stanna kvar. Kopparförhydringen visade delar av havets trädgård. Rodret var genomrostat, men någon stans under allt elände såg i alla fall jag skönheten i denna båt.

Året var 1949 kriget var slut och båtvarven som överlevt det samma kunde sakteliga övergå till att bygga fritidsbåtar igen. Detta år stod ännu en av de Lots/Tull-kuttrar färdig och sjösattes vid Sundsandviks Båtbyggeri. Båten döptes till "Wisby 275" och skulle göra tjänst hos Tullen på Gotland under många följande år. Redan efter fem år byttes maskinen till en då modern 6 cylindrig diesel.

Ja så dök då ägaren upp medan jag som bäst var upptagen med att vårrusta vår Amigo. Jösses var min tanke och slog mig i snack med denne. Ganska omgående berättade han att båten var byggd av min farfar vilket gjorde den än mera intressant. Med andra ord ännu en överlevande båt av de som föregick de kända Vindö-kryssarna.

Idag har så ägaren som berättade att han brukade ta upp henne vart tredje år skrapat hennes skrov och snart kanske hon åter kommer att ses som en liten annorlunda skönhet med sin gaffelrigg och 60m2 segelarea.

Fick så chansen att ta en titt ombord och såg en inredning som vittnade om hur tullen personal haft det ombord då på 50 talet. Ytterst få detaljer har ändrats och moderniserats under hennes levnad. Det mesta ser idag ut så som det gjorde när hon lämnade varvet(frånräknat då skicket). De detaljer som jag kunde finna var utbytta var det utdragbara pentryt som numera är med gasol samt den 6-cylindriga Volvo-dieselns som monterades 1954. Självfallet fungerar denna också idag ypperligt enligt ägaren.

Hon är byggd i ek, med furu och mahogony. Det förstnämnda ger förklaring till att hon väger omkring 10 ton.

En mängd bilder blev det som kan ses här.

rufftaket o delar av fördäck

Bogspröt hållare

En inte allt för rymlig sittbrunn

Ingång till ruffen

Inredning byggd för att vara en praktisk arbetsplats,

observera den till el konverterade lampan.

Ingången till förpiken, där det e ganska trångt.

förpikens brist

facilitet typ tvättställ fanns också på denna tid

i dörren till förpiken finns ett etsat fönster med hennes namn.

Wisby 275

Stolt ägare-skeppare sedan några år tillbaka.

Claes-Olof

Denna bild föreställer troligen WISBY 275 under byggnad på varvet.

Hoppas kunna presentera bilder snart på Wisby 275 tillbaka i havet.

Johnny

Årsmöte VYC

Så var det dagas för årsmöte i VYC, självfallet fick vår Orust resa stryka på foten, tja flyttas i kalendern snarare inför detta evenemang som avhölls på Långholmen.

Långholmen en gång fängelse, undrar i mitt stilla sinne varför detta lades ned. Måste ha varit ett nära nog perfekt rymmningssäkert sådant. Detta med tanke på att jag fick ägna mer än en god stund för att hitta rätt till Göta Segelsällskaps klubblokal på området. Hur jag än körde hamnade jag fel för att sent om sider hitta rätt.

Ett drygt trettiotal medlemmar hade församlats och snabbt averkades dagordningen som var avsikten med detta möte. Sedan undfägnades alla församlade med en mängd god mat samt inte att förglömma kaffe med Vindö-Kladdkaka.

Jag kan bara tacka för att jag fick komma vilket var 100% trevligt.

K-märkning

Tja stoppar in lite mera av den senaste tidens händelser även om det enbart hänt en enda sak.

Här om dagen trillade det in ett mail ang det planerade Fritidsbåts museet i Uddevalla. En grupp människor med koppling till detta projekt har nu gett sig fan på att min/vår Vindö 28 skall ingå som utställningsobjekt på detta nya museum.

Mailet skickades för att varna mig för konsekvensen av att modifiera-modernisera båten under dess renovering. Något som på intet sätt varit min avsikt. Själva renoveringen kan dock ta sig en något annrolunda form om nu avsikten med båten blir att vara seglande båt alternativt ett museialt objekt...

poff

Ved?

"Vedhög-Söbben"

"S/Y Esther el vedhög"

Inför en renovering av den kaliber som vår Vindö är kommer en mängd planering. Kontakt tas med andra som renoverar-renoverat båtar vilket gör att de flesta av oss troligen omedelbart blir avskräckta och ger upp. De tar sig en titt på båten-vedhögen drar ett djupt andetag av uppgivenhet och lämnar platsen utan att blicka tillbaka.

En sak står redan klar i "Project S/Y Esther" att en mängd trä måste bytas ut! Vilket ju självfallet innebär att en mängd mer eller mindre fin Mahogony kommer att ratas-slängas på vedhögen och troligen bli till just Ved! I en värld där miljön står i fokus och återvinning blivit ett modeord av högsta rang kommer kanske tanken att detta material kan återanvändas på något sätt?

Ett av mina små fritidsintressen är att flanera med rockn roll drömmar i blick i en gitarraffär. Hos JAM/Sthlm kämpar Hasse "Honduras" Ericsson för att få ekonomi till att renovera en gammal båt- DUO II. Han har dessutom synts i en synnerligen fin träbåt M/Y Loris.

En ytterst trevlig bekantskap den saken är klar och att kunna delar intresset för gamla båtar och musik, kan bara bli en sak. En Symfoni i rockn roll stuk.

"Hasse Honduras Ericsson"

(troligen en förtäckt Rock-My-Boat-Bassist?)

http://www.jam.se/

-Se här säger Hasse igår och ger mig en tunn bit mahogony med ett par hål i och tydliga märken från propp. En bit av historien bakom just M/Y Loris. En motorkryssare som beställdes och byggdes för en inte helt okänd tändstickskungs räkning i början av 1900-talet.

"M/Y Loris"

http://www.loris.a.se/

Antalet kändisar som varit ombord på båten är troligen många, vilket innebär att den bit jag fick kanske en gång i lackerat tillstånd fått känna av Greta Garbos rumpa.

"Greta Garbo"

I nästa sund visar Hasse på en hemsida från Lars Tholstrup Rasmussen och dennes fantastiska gitarrer.

Denne gitarrbyggare har nämnligen använt en mängd fin mahogony från samma båt med hål, mässingspik och skavanker i sin tillverkning av ett par gitarrer. Så kanske har skön Greta även vilat akterkastellet på just dessa guror.

"LTR - M/Y Loris gitarr"

http://www.rasmussenguitars.com/?p=galleri&intId=4

Här kan vi tala om återanvändning. Vacker mahogony först i en båt under nära 100 år för att sedan återanvändas i ett par exeptionellt fina instrument.

"Och då slog det mig plötsligt (citat:Martin Ljung) Kanske skulle jag kunna bygga en gitarr av överblivet material från vår S/Y ESther. Med andra ord bygga en VINDÖ 28 - gitarr.

Ja Hasse födde tanken och visst ser det ut som ett möjligt bi-project. Har allt sedan slöjden i folkskolan på stenåldern byggt några guror av synnerligen skiftande kvalitet. Alla utom en har blivit KASS! Bland dem några akustiska guror.

Ska därför material från S/Y Esther återanvändas lär det bli en elgitarr, vilket stämmer väl med årgången på båten. Det var ju då i början av 60-talet som elgitarren började spridas över världen.

Tanken på att montera en snygg mässingkrok i ruffen på en renoverad S/Y Esther och hänga en VINDÖ-gitarr där tilltalar den saken är klar.

"Min egentillv Gitarr i Mahogony-döpt till FMS-Bizon"

Om nu denna tanke omsätts till verklighet lär en kommande gitarr följa båtens ålder, mao ska det i så fall bli en elgitarr som byggs av hennes restmaterial. Det var ju samtidigt som hennes födelse som också elgitarren just fötts och lanserades över hela världen.

K-märkt Vindö

Under de senaste åren har det blivit allt mer eftersökt att få den gamla pärlan k-märkt vilket nu också skett med en Carl Andersson ritad Vindö 30 från 1964. Tanken slår mig att det är den kvaliten som jag ska eftersträva i min renovering av S/Y Esther. Tyckte dock att det var på sin plats att lägga in en länk till tidningen Bohuslänningen som i dagens nummer skriver om detta. Det är Jan Sundström i Göteborg som äger och vårdar denna båt.

http://bohuslaningen.se/nyheter/orust/1.1091470-tva-orustbyggda-batar-k-markta

TV8 tror jag det var hade en serie båtprogram och där visades denna fina och mycket ovanliga Vindö 18. Till skillnad från de vanliga V18"Jullen" har denna båt en sk kryssarakter. Enligt uppgift byggdes bara tre båtar med detta skrov.

I Stockholm har det varit ordentligt töväder ett par dagar nu även om det idag är minusgrader vilket båda gott inför den kommande våren och allt arbete som väntar mig. Krafttag ska nu tas med vår Vindö.

som vid vårt sista besök på Söbben var ganska översnöad. Flera av mina läsare har kanske sett henne där bakom häcken i vår trädgård.

GOD JUL plus annat svammel

Vindö 28 i sitt rätta element

Ja det lackar emot Jul, hmm undrar var det uttrycket kommer från. Självfallet måste det innebära att vi nu ska förbereda oss på att Lacka våra undersköna damer inför den kommande våren och sommaren.

För egen räkning fortsätter jag med min "Tegelsten" om farfar dennes söner och de båtar som blivit produkten av deras liv. Sakta men säkert knyts kontakter när o fjärran med ägare till Vindö båtar och andra som har lämnat varvet på Vindön.

"S/Y Esther" börjar ta form på papperet i allt större mer överskådlig form. Förfrågningar har gjorts på mahogony i mängd som kommer att gå åt. Allt medan jag med ljus och lykta (snarare en 1000 watts sökarlampa) söker efter en mast med tillhörande rigg då dessa saknas.

Mitt engagemang i VYC tycks även det öka i omfattning, mer om detta efter deras årsmöte i Mars. Min förhoppning är att jag på något sätt ska kunna bidra med något användbart.

Bloggbilderna den här gången har en del år på nacken.

Vindö 30 sjösätts vid Sundsandviks Båtbyggeri 196?.

Vindö 30 i modern form.

GOD JUL önskar jag så alla läsare,

med eller utan maritima drömmar.